Exemplen är många och tydliga.

– Jag visste inte att föräldrarna måste betala till så mycket olika saker, säger Jacob Redenfors bekymrat.

Amanda Ljungberg understryker att alla har olika ekonomiska förutsättningar. För många ungdomar är det inte självklart med månadspeng och mobiltelefon.

Privatekonomi ingår i läroplanen som en del i samhällskunskapen i årskurs sex, men kan lyftas in i fler ämnen, som till exempel matematik och hemkunskap. Materialet som ingår i KOLL lyfter dessutom att familjekonstellationer kan se olika ut, berättar Terese Andersen, som är lärare för eleverna på Ankarskolan.
– Varbergs Sparbank gör det här jättebra. Samarbetet fungerar utmärkt, de har lyssnat in vad vi behöver och kopplat det till våra mål. Dessutom blir undervisningen mer verklighetsanknuten när vi har besök utifrån, säger Terese.

Får göra hushållsbudget

Efter det att Amanda har berättat om yrkesroller och banken som arbetsplats läggs fokus på ämnet privatekonomi. Eleverna får lära sig om olika inkomster, utgifter, spara och låna. Därefter delas de in i mindre grupper, som får varsin påhittad familj att göra en hushållsbudget för. Med hjälp av en kostnadstabell får eleverna ta reda på olika kostnader som förekommer i hushållet och sätta dem i relation till inkomsterna. I det här skedet får de gissa hur mycket pengar som läggs på mat, hygien, rengöring samt kläder och skor.

Nathalie Langenbach, Nadja Båth och Hugo Westin tar sig an en familj med två små pojkar. Hur mycket kostar mat och hygienartiklar för ett sådant hushåll varje månad?

Diskussionen böljar fram och tillbaka över bordet.
– Jag tror ungefär 2 000 kronor, säger Nadja.
– Jag tror det är mer. 2 500, säger Hugo.
– Med vi måste tänka på rengöringen också. Åh, så svårt, säger Nathalie.
– 3 500 då, föreslår Nadja.
– För mycket. De har bara en toalett att städa.
– Jag tror inte det är för mycket. De måste ha tvål och sånt också.

Till slut enas gruppen om att mat och hygienartiklar i deras familj får kosta 3 585 kronor i månaden, och går över till att diskutera hur stort klädkontot ska vara. Hur ofta behöver små barn nya kläder och skor, och vad kostar det?

Stort intresse från skolorna

Eleverna har ett par veckor på sig att slutföra uppgiften. Sedan kommer Amanda Ljungberg tillbaka för att vara med när grupperna redovisar sitt arbete i klassen. Därefter kommer en spännande twist: Ett
händelsekort delas ut, så att budgeten sätts på prov. En förälder kan bli arbetslös, sjukskriven eller kanske går värmepumpen sönder. Då blir det tydligt för eleverna varför
man ska spara: ekonomiska förutsättningar kan ändras över en natt.
– Under våren 2017 kommer vi att träffa alla elever i årskurs sex, även friskolorna.
Det är väldigt glädjande att det finns ett så stort intresse och att alla elever i vårt verksamhetsområde får samma utbildning i privatekonomi, säger Amanda.