Hoppa till huvudinnehåll

Täckdikning – en nyckel till ökad matproduktion

Av senaste lantbruksbarometern framgår att en av fyra lantbrukare har gjort investeringar för att anpassa produktionen till ett förändrat klimat. Undersökningen visar också att andelen som planerar för framtida klimatrelaterade satsningar har minskat från 25 till 14 procent. 

– Det är bekymmersamt att så få lantbrukare planerar att anpassa sin produktion till klimatförändringarna. För att öka den svenska livsmedelsproduktionen och bemöta klimatutmaningarna krävs det mer investeringar, inte mindre, säger Maria Jahn, Skog- och Lantbruksrådgivare på Varbergs Sparbank. 

Potential för bättre skördar

– Täckdikning är ett verktyg som kan användas för att öka beredskapen inför framtiden. Genom dränering förbättras markstrukturen, vilket har positiv inverkan på växternas rotsystem och såtidpunkten. Dessutom minskar det risken för markpackning, säger Maria.

Men, som Jordbruksverket konstaterar, trots att frågan om täckdikning är grund­läggande har den inte varit prioriterad på länge. Enligt verkets undersökningar har andelen åkermark som lantbrukarna själva bedömer som tillfredsställande dränerad – genom självdränering eller systemtäckdikning – minskat från 77 procent 2013 till 61 procent 2023.

Minskad täckdikning – trots ökat behov

Men inte mycket tyder på att de möjligheterna kommer att utnyttjas i närtid. Utvecklingen tycks snarare gå i andra riktningen. Andelen täckdikad åkermark minskar. År 2016 uppskattade Jordbruksverket att 47 procent av landets åkermark var täckdikad. Motsvarande siffra för 2023 var 43 procent.

Jordbruksverket gör sedan ett par år tillbaka en uppskattning av hur mycket åkermark som täckdikas. När beräkningarna startade 2021 uppskattade verket att 4 500 hektar hade täckdikats det året. Följande år var motsvarande siffra 3 700 hektar och 2023 täckdikades endast 2 900 hektar. Jordbruksverket menar att det är för tidigt att dra slutsatser om en minskande trend. Kraftiga prisökningar 2022 och den blöta sommaren 2023 kan vara faktorer som har påverkat utfallet, menar man. Jordbruksverket konstaterar samtidigt att det under 2023 kom in färre ansökningar om stöd för täckdikning än vad de hade förväntat sig.

Det finns stöd att söka

För dem som har ambitionen och förutsättningarna att investera i täckdikningssystem finns stöd att söka. Under perioden 2023 till 2027 har Jordbruksverket avsatt 450 miljoner kronor för ändamålet. Alla lantbrukare kan söka stödet via länsstyrelserna. För att berättigas till stöd ska utgifterna uppgå till minst 100 000 kronor. Stödet kan utgöra 30 procent av de stödberättigade kostnaderna.

– På Varbergs Sparbank är vi gärna med och finansierar hållbara investeringar, som täckdikning. Jag rekommenderar att börja med att granska gårdens dräneringsstatus, kanske tillsammans med din växtodlingsrådgivare. Skapa en lista över prioriterade åtgärder och diskutera alternativen, exempelvis med vattenspecialisterna på Hushållningssällskapet. Det kan vara klokt att sprida ut investeringen över flera år och dika några hektar åt gången. Ett effektivt sätt att undvika höga investeringskostnader är också att kontinuerligt underhålla det befintliga dräneringssystemet, säger Maria.

Därför ökar dränering produktionen

  • Grödorna får ett mer utvecklat rotsystem och kan ta upp mer växtnäring. Risken för kväve- och fosforförluster minskar.
  • Övervintringen underlättas.
  • Förutsättningarna att klara våta och torra perioder förbättras.
  • Marken torkar upp snabbare och vårbruket kan börja tidigare.
  • Torr jord har stabilare struktur och risken för markpackningsskador minskar.
  • Jordbearbetning, sådd och skördearbete blir lättare, effektivare och säkrare.
  • Skörden mognar jämnare, vilket kan ge lägre torkningskostnader.