Ungdomar behöver ha ett sunt förhållande till ekonomi den dag de blir myndiga, och grunden bör läggas tidigt. Det är utgångspunkten för skolprojektet KOLL, som har tagits fram av Varbergs Sparbank i samarbete med kommunens lärare.
– I Sverige får de flesta barn en fast inkomst i form av veckopeng, månadspeng eller studiebidrag. Men tillsammans med Storbritannien är vi sämst i Europa på att prata om privatekonomi med våra barn, berättar Amanda Ljungberg, barnungdom-
och studentansvarig på Varbergs Sparbank.

Många händer viftar i luften när Amanda kastar ut frågor om hushållsbudgetar, försäkringar och räntor, och hon får nästan lika många frågor tillbaka. Vad är skillnaden mellan att bo i hus och hyreslägenhet? Vad betyder amortering? Vad händer om en förälder blir sjuk och inte kan jobba? Vad kan en vecka på Mallorca kosta för en familj, 3 000 eller 30 000 kronor? Och vad händer om man inte betalar en räkning i tid?

Exemplen är många och tydliga.
– Jag visste inte att föräldrarna måste betala till så mycket olika saker, säger Jacob Redenfors bekymrat.

Amanda Ljungberg understryker att alla har olika ekonomiska förutsättningar. För många ungdomar är det inte självklart med månadspeng och mobiltelefon.

Privatekonomi ingår i läroplanen som en del i samhällskunskapen i årskurs sex, men kan lyftas in i fler ämnen, som till exempel matematik och hemkunskap. Materialet som ingår i KOLL lyfter dessutom att familjekonstellationer kan se olika
ut, berättar Terese Andersen, som är lärare för eleverna på Ankarskolan.
– Varbergs Sparbank gör det här jättebra. Samarbetet fungerar utmärkt, de har lyssnat in vad vi behöver och kopplat det till våra mål. Dessutom blir undervisningen mer verklighetsanknuten när vi har besök utifrån, säger Terese.

Får göra hushållsbudget
Efter det att Amanda har berättat om yrkesroller och banken som arbetsplats läggs fokus på ämnet privatekonomi. Eleverna får lära sig om olika inkomster, utgifter, spara och låna. Därefter delas de in i mindre grupper, som får varsin påhittad familj att göra en hushållsbudget för. Med hjälp av en kostnadstabell får eleverna ta reda på olika kostnader som förekommer i hushållet och sätta dem i relation till inkomsterna. I det här skedet får de gissa hur mycket pengar som läggs på mat, hygien, rengöring samt kläder och skor.

Nathalie Langenbach, Nadja Båth och Hugo Westin tar sig an en familj med två små pojkar. Hur mycket kostar mat och hygienartiklar för ett sådant hushåll varje månad?

Diskussionen böljar fram och tillbaka över bordet.
– Jag tror ungefär 2 000 kronor, säger Nadja.
– Jag tror det är mer. 2 500, säger Hugo.
– Med vi måste tänka på rengöringen också. Åh, så svårt, säger Nathalie.
– 3 500 då, föreslår Nadja.
– För mycket. De har bara en toalett att städa.
– Jag tror inte det är för mycket. De måste ha tvål och sånt också.

Till slut enas gruppen om att mat och hygienartiklar i deras familj får kosta 3 585 kronor i månaden, och går över till att diskutera hur stort klädkontot ska vara.
Hur ofta behöver små barn nya kläder och skor, och vad kostar det?

Stort intresse från skolorna
Eleverna har ett par veckor på sig att slutföra uppgiften. Sedan kommer Amanda Ljungberg tillbaka för att vara med när grupperna redovisar sitt arbete i klassen. Därefter kommer en spännande twist: Ett
händelsekort delas ut, så att budgeten sätts på prov. En förälder kan bli arbetslös, sjukskriven eller kanske går värmepumpen sönder. Då blir det tydligt för eleverna varför
man ska spara: ekonomiska förutsättningar kan ändras över en natt.
– Under våren 2017 kommer vi att träffa alla elever i årskurs sex, även friskolorna.
Det är väldigt glädjande att det finns ett så stort intresse och att alla elever i vårt verksamhetsområde får samma utbildning i privatekonomi, säger Amanda.

Tips till föräldrar
Ge ditt barn en regelbunden inkomst (veckopeng, månadspeng eller hela studiebidraget, beroende på ålder).
Var tydlig med vad pengarna ska räcka till.
Lär barnen spara en del regelbundet,om så bara några kronor.
Låt barnet ta konsekvenserna om pengarna tar slut för tidigt.
Skilj på gåva och ersättning: Om barnet vill ha mer pengar måste det utföra en arbetsuppgift.
Förklara för barnet vad saker kostar. Låt det följa med till affären, hjälpa till med självscanningen, se hur det går till att betala räkningar.
Läs mer om hur du lär ditt barn hantera sin ekonomi och se tabeller över genomsnittlig månadspeng i olika åldrar på varbergssparbank.se

Skolprojektet KOLL (Kul och Lärorikt Lärande)
Sedan höstterminen 2016 är bankens barnoch ungdomsambassadörer i skolorna och pratar om banken som arbetsplats och ämnet privatekonomi. Projektet kallar vi för KOLL (Kul och lärorikt lärande).

Utbildningsmaterialet, som knyter an till läroplanen, har tagits fram av banken i samarbete med förstelärarna Helle Lagerborg, Niklas Andersson och Carolina Ockell i Varberg. Projektets syfte är att alla elever inom bankens verksamhetsområde skall få kunskap om banken som arbetsplats och bli inspirerade att ta ett växande ansvar för sin egen privatekonomi.

KOLL är ett helhetspaket som sträcker sig över elevens år i grundskolan, samt årskurs 2 på gymnasiet. Projektet utvecklas och genomförs i ett långsiktigt samarbete mellan Varbergs Sparbank och Varbergs kommun och är
en del av SKAL, samverkan mellan skola och arbetsliv.

Varbergs Sparbank avsätter en heltid till skolsatsningen. I övrigt finansieras skolprojektet med medel från Sparbanksstiftelsen.
Läs mer om skolprojektet KOLL på www.varbergssparbank.se/skola