Det finns ett utbrett behov av mer forskning inom sjukvården, både i Halland och i resten av Sverige. Ett vanligt problem är att det saknas forskarkompetens. För att komma igång och bygga upp kunskapen är
det bra att börja med mindre, lokala projekt, berättar Ulrika Bergsten, ansvarig för Forskning och utveckling, medel, på Region Halland.
– Erfarenheten ökar efter hand och så småningom kan personalen hantera större och mer avancerade projekt.

Många fördelar

Utveckling av patientnära klinisk forskning ingår i region Hallands uppdrag och det finns många fördelar med praktisk forskning ute i den verkliga vården. – Vi konkurrerar inte med universitetens grundforskning, vi kompletterar den. Sparbanksstiftelsens bidrag är mycket välkommet, säger Ulrika Bergsten.

Den extra miljonen ingår i en större pott som fördelas till lokala forskningsprojekt. Under 2018 har 39 ansökningar kommit in. De mesta pengarna används till att bekosta forskningstid, så att ordinarie personal kan ersättas när de arbetar med sitt projekt.
– Sjukvård är dyrt och vi ska använda resurserna på bästa sätt. Forskning som utgår från vårdens vardag ger förbättringar och effektiviseringar som snabbt kan komma patienterna till godo, säger Ulrika Bergsten.

Gynnar Varberg

Jan Inge Lyckberg på Sparbanksstiftelsen håller med.
– Forskningen är ett av de områden som Varbergs Sparbank ska stötta, enligt stiftelsens stadgar. Den här typen av lokal, medicinsk forskning gynnar verkligen kommuninvånarna i Varberg, säger han. Här nedan berättar vi om tre aktuella, lokala forskningsprojekt som delvis finansieras av Varbergs Sparbank, genom Sparbanksstiftelsen.

Räck ut tungan för ett friskare liv

Åderbråck under tungan kan vara en varningssignal hos personer som löper en förhöjd risk för stroke och hjärtinfarkt. Nu ska cirka 1000 Varbergsbor undersökas hos tandläkaren, för att hitta samband med olika
riskfaktorer. Att åderbråck under tungan har ett samband med högt blodtryck fastslogs i ett forskningsprojekt för några år sedan. Resultatet i det förra forskningsprojektet tydde på att fler riskfaktorer för stroke och
hjärtinfarkt, utöver högt blodtryck, kunde kopplas samman med åderbråck under tungan, men den gången var materialet inte tillräckligt stort för att dra några slutsatser.
– Nu tittar vi närmre på ytterligare tre riskfaktorer, bukfetma, diabetes och blodfetter, berättar tandläkaren Lennart Hedström, som är ansvarig för både den förra och den aktuella studien.

Totalt ska cirka 1000 patienter i åldrarna 55 till 84 år erbjudas att få sina tungor fotograferade när de går till tandläkaren på folktandvården Västra Vall och på den privata kliniken Tre tandläkare i Varberg.
I samband med besöket tas även blodtryck och patienterna vägs och mäts. Blodprov tas senare på vårdcentralen.
– Vi hoppas kunna hitta fler personer i riskzonen och hjälpa dem till ett friskare liv, med minskad risk att drabbas av stroke eller hjärtinfarkt. De får en bibehållen livskvalitet samtidigt som vi kan spara samhället stora pengar, säger Lennart Hedström, som hälsar att det inte är lönt att själv försöka analysera tungan hemma i badrumsspegeln.

Självkännedom kan hjälpa drabbade från paniksyndrom

Panikattacker är oerhört skrämmande upplevelser av så kraftig ångest, att de drabbade ofta tror att de ska dö. Nu pågår ett lokalt forskningsprojekt för att förbättra vården för de utsatta. Paniksyndrom är en psykiatrisk
folksjukdom som drabbar 2–3 procent av befolkningen. Som en följd av panikattackerna är det vanligt att de drabbade blir deprimerade och begränsade i sin vardag, på grund av oro för nya attacker.
– Det kan få stora konsekvenser, man kanske inte längre vågar handla mjölk, åka på semester, gå till jobbet eller andra saker som förknippas med panikattackerna. Fler än hälften blir aldrig helt återställda, berättar Martin Svensson, psykolog och ansvarig för det aktuella forskningsprojektet. I projektet utbildas personal på ett antal mottagningar i två olika psykoterapimetoder. De båda behandlingarna är helt olika, men jämförbara vad gäller
omfattning. Studien är jämförande – både avseende de två metoderna sinsemellan, men också genom att hälften av patienterna själva får välja den behandling de tror passar dem bäst, medan den andra hälften slumpas till en av metoderna.
– Förhoppningen är att vi ska kunna visa om den enskilda personens självkännedom kan förbättra psykoterapins effekter, säger Martin Svensson. Behandlingarna i projektet är avslutade. Nu återstår två år av uppföljning och analys.
– Vi har haft ett gott samarbete med mottagningarna. Resultaten kommer att säga mycket om hur behandlingarna verkligen fungerar, så det är väldigt spännande, säger Martin Svensson.

Motiverande samtal kan vägleda fler att gå ned i vikt

dag är ungefär varannan svensk överviktig eller fet. Marie Ewe är sjuksköterska och forskar sedan 2011 i hur de drabbade ska kunna få bättre hjälp att ändra sin livsstil. Marie Ewe har arbetat med hälsokontroller sedan år 2000 men säger att hon ändå inte hade insett hur komplext problemet med övervikt kan vara.
– De flesta jag kommit i kontakt med genom min studie har testat allt, men maten är ofta som ett missbruk för dem och det finns många bakomliggande faktorer till överkonsumtionen. Forskningsprojektet bedrivs på vårdcentralen på Håsten i Varberg, samt i Kungsbacka och Halmstad. Samtliga deltagare har vägts och mätts, svarat på enkäter, träffat en sjuksköterska, erbjudits en kostföreläsning av en dietist och fått en kokbok med nordisk medelhavskost. Hälften av deltagarna i studien har dessutom erbjudits motiverande samtal, peppning via en webb-sida, en lektion i hur man läser innehållsförteckningar, med mera. Efter två år har deltagarna följts upp.
– Resultaten är inte färdiganalyserade än, men vi kan redan se en skillnad mellan grupperna. Motiverande samtal verkar vara en bra metod att använda vid samtal om levnadsvanor. Många känner sig kränkta och stigmatiserande i vardagen på grund av sin övervikt och har ett stort behov av stöttning. Marie Ewe understryker att alla är olika och det bästa vore om man kunde erbjuda flera olika program, där vissa är individuella
och andra är i grupper. Samtidigt kan sjukvården bara ta en del av ansvaret för fetmaepidemin, säger hon.
– Det är ett folkhälsoproblem som bör lyftas som politisk fråga.