Tanken med Kapprumsbiblioteken är att föräldrar och barn enkelt ska kunna låna hem böcker. Böckerna exponeras på ett tilltalande sätt och lånehanteringen är enkel. Kapprumsbiblioteket, som innehåller 40-talet titlar för respektive förskoleavdelning, finansieras av Varbergs Sparbank genom Sparbanksstiftelsen.
– Läsning har en avgörande betydelse i hela skolgången. Att man redan i förskolan kan bygga upp ett intresse för läsning som man tar med sig i sitt fortsatta lärande är helt fantastiskt, menar Margaretha Bengtsson, språk-, läs- och skrivutvecklare på Barn- och utbildningsförvaltningen på Varbergs kommun och en av dem som tagit initiativet till Levande läsning.

Grunden till Levande läsning var ett lyckat pilotprojekt under 2014, där en efterfrågan uppstod hos samtliga förskolor i kommunen att på sikt få ta del av projektet. Levande läsning har utformats i samarbete med biblioteket i Varberg och forskare vid Göteborgs universitet.

Två delar i projektet
Utvecklingsarbetet syftar till att främja läsning och samtal kring läsning med förskolebarn. Levande läsning består av två delar: fortbildning för förskolans personal och kapprumsbibliotek på varje förskoleavdelning.
Fortbildningen handlar om högläsningens betydelse för kunskapsutvecklingen, men också om hur man läser och samtalar med barn på ett sätt som utvecklar barns språk, läsförståelse och lust för berättande och för skriftspråket.

Förskolepedagogerna Jennie Persson och Josephine Tärnbrant på Ugglans I Ur och Skur-förskola deltar i projektet.
– Vårt kapprumsbibliotek har blivit en riktig succé, där barnen engagerar sig och med stolthet redogör för sina föräldrar vilken bok de vill låna hem, säger Jennie.

Ett annat syfte med att böckerna finns just i kapprummen är att de barn som är färdiga först med att ta på sig ytterkläderna när de ska ut och leka, kan vänta in kompisarna genom att sätta sig och bläddra i en bok.
– Ja, vi har märkt att det blir ett helt annat lugn i kapprummet sedan böckerna kom hit, säger Josephine.

Boktitlarna är inte desamma för något bibliotek eller avdelning, så efter en tid kan man skifta uppsättning för att få variation. Titlarna är noggrant utvalda och man hittar böcker för olika åldrar och intressen. Flera är skrivna av kända svenska författare, men det finns också böcker av i Sverige mindre kända internationella och prisbelönta författare, som på ett pedagogiskt sätt speglar dagens samhälle i sina skildringar.
– Det allra bästa med projektet, som vi kan konstatera efter att det rullat några månader, är att barnen själva tar initiativet till att låna hem böcker, säger Margaretha.

Fler lockas till läsning
I förskolans verksamhet försöker man genom projektet hitta nya vägar att få barn intresserade av läsning. Bland annat kan man läsa för ett barn i taget, vilket har visat sig ge oväntat bra resultat.
– Ja, barn som annars inte har kunnat koncentrera sig vid högläsning i grupp blir intresserade och vill ha mer läsning, både på förskolan och med sig hem, berättar Margaretha.

Det är lätt att tänka att det inte finns tid för läsning med ett barn i taget, men en kreativ pedagog kan lösa denna utmaning på olika sätt.
– Vi brukar kunna ta kortare stunder för läsning med ett barn, lite spontant och både inne och ute funkar bra då, säger Jennie.

Men även traditionell läsning i grupp går att utveckla. Bland annat genom att man diskuterar boken med barnen, samtalar om bild och text, frågar om det var något de inte förstod, eller något som var konstigt med boken. Barnen får också möjlighet att ge böckerna betyg, vilket brukar engagera lite extra.

Barn stöter dagligen på texter i olika sammanhang, inte minst på dator eller läsplatta, vilket i sig är positivt. Men Margaretha Bengtsson hävdar att den fysiska boken fortfarande har en särställning när det gäller kvalitativ inlärning genom läsning.
– Det är ju faktiskt ingen självklarhet att barn får böcker lästa för sig, men i kapprumsbiblioteket blir det väldigt nära till böckerna och man ger alla samma chans, säger Margaretha.