De flesta känner vi någon som dött alldeles för tidigt till följd av självmord. Erik Bergqvist är en av över 30 forskare på sjukhuset i Varberg som genom åren fått forskningsbidrag från Sparbanksstiftelsen. Sedan 2016 forskar han kring suicid för att förbättra den kliniska suicidriskbedömningen och den förebyggande vården med förhoppningen att reducera antalet dödsfall i framtiden.
Varför började du forska kring suicid?
- Suicid är en mycket mer komplex dödsorsak jämfört med exempelvis hjärtinfarkt, eftersom orsakerna bakom är multifaktoriella och högst individuella. Det kan vara att man blir uppsagd från jobbet, man bär på skuld och skam eller drabbas av en depression där man till inte ser någon annan lösning på sina upplevda problem än att ta sitt liv. Trots att den förebyggande behandlingen har blivit bättre så är statistiken för suicid i princip oförändrad år för år sedan millenieskiftet. Därför känns det otroligt angeläget att forska kring detta, att vi kan förbättra vården för riskindivider och förhindra dessa onödiga dödsfall i högre omfattning i framtiden. Psykiska sjukdomar och suicid är stigmatiserade ämnen i samhället och vi behöver bli bättre på att prata om detta med fokus på att det finns bra hjälp att få.
Hur har du använt bidraget från banken?
- Jag och min forskningsgrupp har med stöd från Sparbanksstiftelsen gjort en landsomfattande journalgranskningsstudie med 1 200 individer där vi tittat på vilken vård man fått innan man dog till följd av suicid. Tack vare forskning har vi nu kunnat studera vilka vårdkontakter man haft på individnivå nationellt. Vi har bland annat granskat vilken vårdenhet man vänt sig till, vad man sökte för och vilken vård man erbjöds. Slutsatserna har vi sedan publicerat i flera forskningsartiklar. Bland annat såg vi att äldre i större omfattning än yngre kontaktar vårdcentralen när man söker vård, medan den yngre generationen i högre utsträckning vänder sig till psykiatrin. En sådan kunskap gör att vi kan förbättra vården bland annat genom att kunna skräddarsy förebyggande insatser på olika vårdenheter utifrån vilka riskgrupper som söker där.
Du forskar även kring förebyggande behandlingsmetoder. Berätta mer om ASSIP!
- Det finns ingen medicin mot självmordstankar och därför behövs det forskning kring nya behandlingsformer som verkar vara effektiva. Sucidförsök beror ofta på att man ser sig själv vara i en situation där det inte finns någon annan lösning än att ta sitt liv. Därför gör vi just nu en större utvärdering på en ny, lovande behandlingsform som heter ASSIP som riktar sig till just individer som försökt ta sitt liv. Där fokuserar man i samtal, tillsammans med en terapeut, på varför man gjort suicidförsök med fokus på problemlösning. Vad var orsaken till att man försökte ta sitt liv? Hur ska och kan man tänka om man ställs inför en liknande situation igen? Jag försöker ta reda på vad som bidrar till ASSIP-behandlingens effekt och gör omfattande intervjuer med både terapeuter och patienter kring deras erfarenheter från behandlingen, också med stöd från Sparbanksstiftelsen.
Vad betyder bidraget från banken för dig?
- Det är min övertygelse att de bidrag som jag fått från banken kommer göra att fler liv kan räddas i framtiden. På så sätt är det bidrag som verkligen kommer till maximal nytta! Forskning tar tid och behöver göra det för att man ska kunna ska dra rätt slutsatser. Där betyder det mycket att Varbergs Sparbank inte bara bidrar med engångssummor utan att vi som forskar får ett kontinuerligt stöd att söka från. När vi ökar vår kunskap om suicid genom forskning så hjälper det inte bara sjukvården i Varberg eller i vår region - utan det blir underlag för hela världens sjukvård.
