Hej Ulrika, ordförande i föreningen. Berätta lite mer om bidraget som ni fått av Varbergs Sparbank!

- Vi har fått bidrag till att bygga en ny föreningsstuga på vår föreningsgård. Tidigare hade vi en hälften så stor stuga som var i väldigt dåligt skick. Vi funderade länge på hur vi skulle gå tillväga, och hade planer på att bygga ut och renovera den. Vi insåg till slut att det blir dyrare än att köpa en ny och vi bestämde oss för att ta in en firma för att bygga den. Nu har vi mycket större plats, och har bland annat kallförråd där vi förvarar allt material till skötseln av bikuporna och ett varmförråd till förvaring av diverse annat. Vi har även dragit el för bidraget. Firman som vi hyrde in fick stugan rest och klar men det är vi i föreningen som har gjort allt in- och utvändigt arbete. Det har krävts mycket ideellt arbete!

Hur firade ni detta när allt var på plats?

- Vi hade en invigning i maj. Det var så kul eftersom det här är något vi har diskuterat och velat länge. Kändes fantastiskt att äntligen ha fått gå i hamn med det och få fira det. Det kom överraskade mycket folk och stämningen var härlig. En av våra äldsta medlemmar på 89 år berättade historik kring föreningen och så käkade vi korv med bröd. Det är mat som hör till invigningar. Sen avslutade vi med tårta och kaffe.

Berätta lite om Varbergs Biodlarförening.

- Varbergs Biodlarförening fyller 125 år nästa år, så vi är en gammal förening. Vi har 160-170 medlemmar där i stort sett alla är aktiva biodlare. Vi håller till på vår föreningsbigård och här har vi fyra olika modeller på kupor, och därmed fyra olika bisamhällen. Meningen är att medlemmarna ska få se kuporna och vara med och sköta om de och lära sig. Tanken med vår förening är i förstahand att man ska kunna lära sig av varandra, och träffa andra biodlare och utbyta erfarenheter och tankar. Under sommarhalvåret har vi träffar här varje onsdag och då är det allt ifrån nybörjare till de som har hållit på i 50 år. Vi har även en nybörjarkurs varje år där man i slutet av den blir biodlare.

Hur ser ett onsdagsmöte ut?

- Varje möte börjar med att dagens två värdar hälsar välkomna och ser till att rökpusten är tänd. Den kan man använda när man ska öppna ett bisamhälle för att bina ska bli lugna. Röken gör att de åker ner i kupan och fyller magen med honung. Därefter går man igenom samhället och varje möte har olika åtgärder som ska gås igenom. Det kan till exempel vara olika kontroller för att se så allt står rätt till. Olika moment helt enkelt som man gör tillsammans för att lära sig. Sen är det öppet för frågestund och om man vill lyfta upp egna problem som man har med ett bisamhälle. Då kan man få hjälp och tips med det. Tanken med dessa möten är att man ska knyta kontakter och lära sig av varandra. Givetvis är det gemensam fika också!

Vad är det för kurser ni håller i?

- I samarbete med Studiefrämjandet anordnar vi en kurs varje år. Vi håller faktiskt inte till på vår föreningsgård då, utan det sker hemma hos mig och min man (som också är aktiv i föreningen). Kursen riktar sig till nybörjare och det finns 10-12 platser. Och det är 16 st kurstillfällen. Det är tio teoretiska och 6 praktiska tillfällen. Meningen med kursen är att man ska lära sig att sköta ett bisamhälle. När kursen sedan är avslutad så får man en mentor för att kunna utveckla sina kunskaper som man fått. Vi inleder alltid varje kurs med en barnbok, Holgers Honung. Man kan faktiskt säga att nästan hela kursen är sammanfattad i den. Vi pratar också lite om honung, och hur viktigt det är att kunna sälja in sin honung och varför den smakar som den gör.

För oss som inte är honungsexperter, vad är det som gör att honungen kan smaka annorlunda?

- Skulle man ställa upp fem olika honungsburkar framför sig och testa allihop så kommer det vara fem olika smaker. Honung smakar olika beroende på vilken blomma bina har varit på och hämtat nektar. På våren är det till exempel maskros och raps som smaken till honungen kommer ifrån, på försommaren är det hallon och brakved, och på högsommaren kan det vara lind. Lindhonung är den honungssmaken som är lättast att komma ihåg för den får en liten mintsmak. Smaken på honungen kan också skifta beroende på vilken geografisk plats som bina har sitt samhälle på. Ett bisamhälle här i Lindberg och ett annat i centrala Varberg kan smaka olika även under samma period, eftersom det finns olika blommor i närheten av varje samhälle.

Sist men inte minst, vad betyder bidraget för er förening?

- Det betyder kort och gott att vi har en stuga här. Utan bidraget hade vi inte haft möjlighet att bygga den eftersom vi inte har den ekonomin. Att stugan nu finns här underlättar så mycket för vår förening. Den stora grejen det senaste åren har varit att vi ska få en ny stuga och genom det bättre förutsättningar för att spendera mer tid här. Vi har äntligen ett bra ställe att träffas på, vilket förhoppningsvis gör att fler personer kan hitta hit till oss!